2014. március 24., hétfő

MODERN SZŰZ

Edith Södergran (1892–1923) 

Vierge moderne

Nem nő vagyok. Én semleges vagyok.
Gyermek vagyok, apród, a merész elhatározás,
vagyok skarlátvörös nap kacagó sávja…
Vagyok minden mohó hal előtti háló,
köszöntő vagyok mind a nők tiszteletére,
lépés vagyok a véletlen s a pusztulás felé,
a szabadság egy szökkenése s benne a rejtező, személyes én…
Vér sustorgása férfiak fülében,
vagyok a lélek hideglelése, test sóvárgása, tagadása,
vagyok bejárat-útjelző az új paradicsomba.
Láng vagyok, folyton kutató és hetyke,
víz vagyok, mély, de vakmerő, föl a térdig,
vagyok a tűz, a víz szabad jogú, becsületes kötelme.

Ford. Fodor András.
Tanács boldogoknak. Finnországi svéd költők. Vál.: Jávorszky Béla. Budapest: Európa, 1990. p. 25.

Svédül:

Vierge moderne (Dikter, 1916)

Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skal för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett sprang i friheten och självet...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingangsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang pa fria villkor...

És kétféle finn fordításban:

Vierge moderne

En ole nainen. Olen neutri.
Olen lapsi, paaši ja rohkea päätös,
olen naurava säde heleänpunaista aurinkoa…
Olen verkko kaikille ahnaille kaloille,
olen malja kaikkien naisten kunniaksi,
olen askel sattumaan ja turmioon,
olen hyppy vapauteen ja omaan itseen…
Olen veren kuiskaus miehen korvassa,
olen sielun vilu, lihan ikävä ja kielto,
olen sisääntulokyltti uuteen paratiisiin.
olen liekki, etsivä ja uskalias,
olen vesi, syvä mutta rohkea aina polviin asti,
olen tuli ja vesi rehellisessä yhteydessä vapain ehdoin…

Ford. Aale Tyyni.
Suomenruotsalaisen lyriikan antologia. Edith Södergranista Bo Carpelaniin. Toim.: Nils-Börje Stormbom. Porvoo - Helsinki: WSOY, 1968. p. 33.

Vierge moderne

En minä ole nainen. Olen neutri.
Olen lapsi, hovipoika ja rohkea päätös,
olen naurava häive helakanpunaista aurinkoa.
Olen kaikkien ahnaitten kalojen verkko,
olen malja kaikkien naisten kunniaksi,
olen askel kohti sattumaa ja perikatoa,
olen hyppy vapauteen ja omaan itseen...
Olen veren kuiske miehen korvassa,
olen sielun vilu, lihan kaipuu ja kielto,
olen uusien paratiisien portinkilpi.
Olen liekki, etsivä ja röyhkeä.
Olen vesi, syvä mutta uskalias, polviin saakka,
olen tuli ja vesi rehellisessä yhteydessä,
ilman ehtoja.

Ford.: Pentti Saaritsa
Kohtaamisia: Edith Södergran, Helene Schjerfbeck. Toim.: Karri Kokko. Porvoo - Helsinki - Juva: WSOY, 1982.

Nincsenek megjegyzések:

Megjegyzés küldése